Förbehandling och Applicering

Förbehandling av ytan
Näst intill valet av rätt beläggningssystem, är förbehandlingen av ytan av största betydelse för att som slutresultat uppnå en industriell beläggning med lång teknisk livslängd. Flera av Duromars coatings eller beläggningar som finns beskrivna på vår hemsida är i viss mån förlåtande mot det sätt ytan preparerats på, andra system är okänsliga för fukt och åter andra är till och med utvecklade för att appliceras under vatten. Generellt gäller dock samma regel som för alla andra målnings- och beläggningssystem:
Ju bättre förbehandling av ytan, desto bättre slutresultat och längre livslängd!

Vi använder i våra produktbeskrivningar samma beteckningar på förbehandlingsmetoder och kortfattade generella beskrivningar (SSPC – SP 1 – 11) som tillverkaren Duromar hänvisar till. Det finns flera svenska och europeiska standarder som i detalj beskriver alla tekniska aspekter av korrosionsskyddsmålning/beläggning. Som ett resultat av ISO-arbetet kom 1998 standarden ISO 12944; ”Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning”. Denna standard är mycket omfattande och informativ. Efter att den fastställts som ISO-standard, fastställdes den också som EN-standard och som Svensk Standard och heter därför formellt SS-EN-ISO 12944. Standarden består av åtta delar och i Del 4 beskrivs ”Typer av ytor och förbehandling”. Andra svenska standarder är SIS 18 52 03 eller SS 18 41 60. BSK 99 är anpassad till SS-EN ISO 12944.

1. SSPC-SP 1: Tvättning med lösningsmedel; Borttagning av olja, fett, vax, smuts, jord, sot, salter och föroreningar genom användning av organiska lösningsmedel (vanligen lacknafta), alkalitvättmedel, emulsioner, hetvatten eller ånga. Vår kommentar: Undvik användning av kemikalier som är giftiga, svårnedbrytbara eller bioackumulerbara. Använd vattenbaserade metoder så långt detta är möjligt! Om inte vattenbaserade metoder kan väljas så återstår lösningsmedel; välj då en så ofarlig brandklass som möjligt.
2. SSPC-SP 2: Manuell bearbetning med hjälp av enkla handverktyg; borttagning av lös rost, glödskal och färg till specificerad nivå genom att hacka, skrapa, borsta och slipa. Lämpliga verktyg är hårdmetallskrapa, stålborstar i olika utföranden och grovlek, smärgelduk, stålull eller sandpapper.
   
3. SSPC-SP 3: Maskinell bearbetning med hjälp av motordrivna verktyg; borttagning av lös rost, glödskal och färg till specificerad nivå med mejsel, rondellslipmaskin och el- eller tryckluftsdrivna borstar. Vår kommentar: Förbehandlingsgraden vid skrapning, borstning och slipning är standardiserad i SS 05 59 00 under beteckningen St som gäller för både manuell och maskinell bearbetning.
   
4. SSPC-SP 5: Blästring till ren metall, Sa 3; Borttagning av all synlig rost, glödskal, färg och andra främmande ämnen genom blästring med sand, shott eller gritt. Betraktad utan förstorning ska stålytan vara fri från synlig förorening av olja, fett och smuts och ska också vara fri från glödskal, färgrester och andra föroreningar. Stålytan ska ha en enhetlig metallfärg. Vår kommentar: SS 05 59 00 specificerar ett antal förbehandlingsgrader där metod och graden av rengörningens noggrannhet anges. Blästring betecknas Sa och som ovan beskrivits gäller i detta fall Sa 3 som renhetsgrad.
   
5. SSPC-SP6: Noggrann blästring, Sa 2; Blästring till en hög, men inte perfekt renhetsgrad. Betraktad utan förstorning ska stålytan vara fri från synlig förorening av olja, fett och smuts och från det mesta av glödskal, rost, färgrester och andra föroreningar. Alla resterande föroreningar ska sitta ordentligt fast.
   
6. SSPC-SP 7: Lätt blästring, Sa 1; Lätt blästring för att få bort allt utom hårt sittande föroreningar. Betraktad utan förstorning ska stålytan vara fri från synlig förorening av olja, fett och smuts samt från löst sittande glödskal, rost, beläggningar och andra föroreningar.
   
7. SSPC-SP 8: Betning; Fullständig borttagning av rost, glödskal och föroreningar. Efter betningen ska objektet sköljas med vatten för att få bort alla rester från betningsbadet. Vår kommentar: På grund av miljökrav får betning bara förekomma i fasta anläggningar. Betpastor får även de på grund av miljökrav och arbetshygieniska skäl inte användas på tillfälliga arbetsplatser.
   
8. SSPC-SP 10: Mycket noggrann blästring, Sa 2½; Betraktad utan förstorning ska stålytan vara fri från synlig förorening av olja, fett och smuts och ska också vara fri från glödskal, rost, lager av färgrester och andra föroreningar. Kvarvarande spår av föroreningar får synas endast som en svag missfärgning i form av prickar eller ränder.
   
9. SSPC-SP 11: Maskinell bearbetning till ren metall; Maskinell bearbetning med motordrivna verktyg för att få fram en ren metallyta och/eller en önskad profil. Metoden går längre än SSPC-SP 3 i det att varje synligt spår av olja, fett, rost, smuts, glödskal, färgrester, rester av korroderande ämnen och andra föroreningar ska avlägsnas. Om den ursprungliga ytan har spår av gravrost, får små mängder av rost och färg finnas kvar i botten av groparna. Om den yta som ska beläggas är för slät, ska ytan bearbetas till dess att en profil lämplig för den aktuella beläggningen har uppnåtts. Profildjupet ska vara minst 25 µm.

Ytans Profil
Utöver kraven på förbehandlingens noggrannhet och ytans renhet, ställs vid blästring också krav på ytans profil eller ytråhet. Profildjupet är ett mått som tas från de djupaste dalarna i ytan till de högsta topparna. Vilken ytråhet som uppnås vid blästringen beror bland annat på vilken typ av blästermedel som används och dess anslagshastighet, träffvinkel, kornstorlek, kornform och densitet. Generellt gäller att för tunna beläggningsskikt upp till 750 µm krävs ett profildjup på minst 75 µm. För tjockare spacklingsbara material krävs ett profildjup på minst 100 µm. En noggrann mätning av ytråheten kräver speciella instrument. För bedömning av ytråheten räcker det att använda ytprofilkomparatorer enligt standarden SS-EN ISO 8503- 1 och -2. Komparatorer finns för shott och gritt och ytråheten klassas som fin, medium eller grov.

1. Häll de två komponenterna, bas + härdare i ett tillräckligt stort, rent kärl för att kunna blanda ordentligt utan att det blir något spill. Försäkra Dig om att allt innehåll i både Bas och Härdare förpassas till det rena kärlet. Allt material i både A och b ska med!
   
2. Blanda materialet, Bas och Härdare med hjälp av en motordriven mixer, en spatel eller skrapa till dess att blandningen blivit jämn och fin med samma konsistens. Blandningen ska ha en jämn färg; inget får antyda att det finns drag av isolerade rester av varken bas eller härdare. Beläggningen bör blandas till och göras i ordning på en i förväg vald ren och rätt tempererad plats. Ett lämpligt arrangemang vid arbete på fältet är en färgblandningskontainer där materialet kan både förvaras och blandas.
   
3. Enligt tillverkarens rekommendationer; häll om möjligt över blandningen till ytterligare en rent kärl eller till originalförpackningen för att blanda materialet igen. Var noga med att allt material skrapas ned i det nya kärlet.
   
4. Enligt tillverkarens rekommendationer; upprepa om möjligt proceduren 2 – 3 gånger före användning. Detta för att ge allra bästa tänkbara slutresultat.

Applicering
Generellt gäller att när väl ytan blivit regelmässigt förbehandlad, skall ytan inspekteras för att vara säker på att den är fri från fukt, att den är över minimitemperaturen för att applicera den valda beläggningen och att ytan är minst 3 °C över omgivningens daggpunkt. Blästrade eller på annat sätt rengjorda stålytor är mycket känsliga för rostangrepp. Det är viktigt att tiden mellan förbehandling och applicering är så pass kort att ytan inte hinner återrosta. För att noggrant bedöma kondensrisken före beläggning finns standarden SS-ISO 8502-4. När nödvändiga kontroller gjorts, kan målning eller beläggning av ytan sedan påbörjas med hjälp av högtrycksspruta, pensel, roller eller genom spackling i enlighet för vad som gäller för den produkt som valts.

Forcerad härdning
Forcerad härdning rekommenderas när beläggningen kommer att utsättas för synnerligen svåra såväl mekaniska som kemiska miljöer. Proceduren kan också användas för att reducera tiden till ”fullt härdad beläggning”. Generellt gäller att om den färdiga beläggningen värms upp till 80 °C under 4 timmar, så kommer vilken som helst av Duromars produkter att bli fullständigt genomhärdad. Forcerad härdning kan inte påbörjas förrän materialet helt har satt sig.

Vägledning
CWMT tillhandahåller en komplett vägledning för användning och applikation alla Duromars produkter som beskrivits på vår hemsida. Vägledningen heter ”Engineering and Application Procedures Guide” och finns för närvarande endast på engelska. För alla frågor som kan uppstå, tveka inte att kontakta CWMT.